Investing in Gaming Companies

I wanted to write a post sharing my thoughts about gaming (computer games) companies, and give a tour of how I think about computer games from the investors vantage point. First, let me share my history regtarding computer games! I have been playing computer games for as long as i can remember, for example, I purchased both Counter-Strike 1.6 and Counter-Strike:Source in 2006, at 12 years of age. Counter-Strike is probably the most well known competitive FPS game today, inspired by Quake and Unreal Tournament. The next game I played a lot was probably Left-4-Dead, purchased in 2009, which is a team based first-person shooter, where 4 players are “Survivors” in a  zombie apocalyupse, and 4 players control special zombies whose goal it is to stop the survivors from reaching the safe house. I played this quite a lot with a mate, where we would try to find alternative routes, and often rushed the opponents. Unfortunately I did not enjoy the second Left 4 Dead game quite as much as the first game. During the same time period, I played some Team Fortress 2, before getting into League of Legends. I started playing LOL in 2010, and I played it extensively untill early 2012, which is when I got my hands on a Dota 2 beta key. At the time of writing this, I have played over 2700 hours of Dota 2, making it the most played game in my arsenal by far. I played Dota 2 through all of high school, but quit as i began studying at a univeristy. Since then it has been sort of a “on-and-off” relationship between me and Dota 2. I have also tried out several other games, such as Starcraft 2, Guildwars 2, Terraria, the Battlefield games, the Assassins Creed games, GTA, et cetera. Currently im mainly playing Overwatch, where I have over 400 hours on record. Other games where I have a not-insignificant amount of hours on record are: the Counter-Strike games (CS1.6, CS:S, and CS:GO), where I have collectively over 360 hours, 340 hours of TF2, guessing over 400 hours of League of Legends, 250 hours of Left 4 Dead, and 80 hrs of L4D2. Add to that several games where I have around 100 hours of playtime, such as Dungeon Defenders,  Garrys Mod, Terraria, Subnautica, Oxygen Not Included, and Global Agenda. Plus several other games where I dont know how many hours I have on record. Thus, to summarize, I am a major computergame enthusiast. I love playing computergames, and I love getting better in said games. Regarding genres, I have played mostly Real-Time Strategy games (RTS) and First-Person Shooters (FPS), but I also enjoy other games such as Storyline based role-playing games (RPG), and survival games.

This is all fantastically interesting, but lets talk games, and what makes these games popular and “good”.

I think it is wise to categorize games into different “classes” of games. Lets divide them into “Competitive”, and “Recreational” and “Super Casual”. This might probably be more of a scale, in reatlity. Thus it is not black and white, but there is rather a gradient where a game is somewhere between competitive and recreational/casual. The purpose of these categories is to help understand which games compete against which, since I guess we can all agree that Candy-Crush does not in any way compete with Couter-Strike:Global Elite or Starcraft, but does Fortnite compete with Call of Duty? I’ll give some sort of description of the categories below.

A game gets put in this category if it has a significant level of tournaments and a competitive scene. Games in this category often have very high skill ceelings, and may be played in team-vs-team setings, or in a one-vs-one stetting. Some examples of competitive games are Quake, Starcraft and Starcraft 2, the Counter-Strike games, Dota 2, League of Legends, and Overwatch. Competitive games compete with other competitive games, and take a significant time investment by the player base in order to get to the average level of skill. One interesting aspect of competitive games is to analyze the distribution of the player base. In other words, how many players play the game competitively and how  many play it casually. Sort of the skewedness of the player population. For example, im guessing that Starcraft 2 has less casual players in relationship to the number of competitive players, whereas Overwatch has a flatter distribution, meaning that more casual players play it in relation to the number of pro players. Competitive games often have pro players, some which can play for a living, and a wide following of game enthusiasts. Im thinking that this segment targets teens and younger adults, let’s  say 15- to 30 year-olds, playing on PC.

This category includes all games that are single-player games, games focused on the story telling, or less competitive multiplayer games, et cetera. This is probably the most populated category of games, since most games are not aimed at being a hardcore competitive game, but more emphasis on the story, the player experience, and other factors like that. These games are played for the fun of it, for an amazing player experience, or in a similar way of reading a fiction book or watching a movie. Some of the games in the recreational category are the Fallout games, Assassins Creed Franchise, GTA franchise, Elder Scrolls franchise, the Battlefield franchise, et cetera. This is the broadest category in terms of target audience, which is everything from 10- to 45- year-olds, playing on PC or XBOX, PlayStation, Nintendo consoles, et cetera.

Super Casual
This genre captures most mobile games, such as Candy Crush Saga, and most other games whose name ends with “Saga”. It also includes browser games, and so on. This genre is mostly directed towards a new generation of “gamers”. These games are played when there is some time to kill, such as on the commute, commercial break on the TV, waiting for the coffe to brew, etc. 

Now that we have these arbitrary categories setteled, lets talk about the gaming eco system. Behold my fantastic MS Paint skills! I’ll go through this “model” step by step, and share my thinking on how this all ties together, and hopefully shed some light on the business of games. This should be preceeded by a disclaimer, that I am only speculating, and have no actual experience of working within the gaming industry. This is how I think the gaming industry ties together.

gaming ecosystem.png

The first point is the Creators of the games, the game studio or game company. This is where companies such as Activision Blizzard, Electronic Arts, Ubisoft, TakeTwo interactive, Paradox Interactive, Nintendo, Square Enix, G5 Entertainment, et cetera. These actors create the games and the intellectual properties surrounding it (brand, story, characters, et cetera), and they make money from selling copies of games, subscriptions, or from in game transactions, (known as micro-transactions). These parties have to get the games to their target audience, and this can either be done with the help of a publisher, or by themselves (known as independently, which makes them an “indie developer”).

Publishers help content creators in their efforts to push the finished game to market. Most of the larger content creators also have very developed publishing divisions, and there are players focusing mainly on publishing. Notable publishers are Nintendo, EA, ActivisionBlizzard, Microsoft, Sega, 505 Games, Ubisoft, Konami, and Telltale Games. These guys make money from the sales of the games that they publish, and are commonly partnering with certain game developers, since they both profit from a successful game launch.

The games published has to reach the end user somehow, this is either through Retail (physical copies), or through Digital distribution. This has obviously shifted from exclusively retail, where you had to go to the store and buy a ohysical copy of the game, to digital distribution, where you purchase the game online, and then receive a digital copy of the game. This has brought distribution costs down significantly, ince there is no need for pushing the games into stores such as GameStop, and there is no need to distribute shipments of CD’s or DVDs. The largest distribution platform for PC is probably Steam, which is owned by Valve. For consoles, there are the respective marketplaces for XBOX and PlayStation. There are also alternatives to Steam, such as EA’s Origin, and CD Project Red’s GOG (Good Old Games), Blizzards own platform BattleNet, and probably others. My guess is that Steam dwarfs all other digital distribution platforms on PC.

Once the game reaches the hands of the Consumer, he or she obviously plays the game. This brings us to a second ecosystem, which is Streaming, E-Sports, and the Pro-scene. Streaming refers to the group of players that stream their gameplay through (most popularly) Twitch, owned by Amazon, or other newer streaming services such as Mixer, YouTube Gaming, even Twitch or Facebook. Many players also make video content from their gameplay, most commonly for a YouTube audience. There is a fraction of players that can actually do this for a living, where they earn their wages through ad-revenue. Furthermore, there is a wide E-Sports scene, where players actually play professionaly. This is a topic for another time, but here is a placeholder for a future post on the topic of investing in E-Sports.

Let’s talk about investing opportunities in this fantastically interesting sector! Most publicly available inveting opportunities are contained to the content creators, some of which also have publishing divisions or own publishing companies. I think there are three main factors to concider when analyzing video game companies.

These factors are:

  1. Are their games good
  2. What business model do they use
  3. Standard financial evaluation

In order to evaluate the first point, we have to figure out which category of games the title belongs in. Then, one must compare it to other games in that category. This comparison should be limited to the games genre, making pairs of ccategory and genre, for example “Competitive FPS”, “Recreational Adventure”, “Supercasual FPS”, “Recreational Horror”. If there is a new adventure game announced, one has to try and evaluate if it is a competitive game, recreational game, or super casual, in order to compare it to other games on the same level of competitiveness. This is why comparing Counter-Strike to candy crush is ridiculus, while comparing DOTA 2 to League of Legends is not. The “goodness” of the game is often very difficult to predict, but I recommend watching actual gameplay footage if there is any released, or watching trailers. When watching trailers, note if the trailer is inside the actual game engine, or a “video”. In other words, is the trailer generated within the game itself, or is it merely a “mockup” video. If it is a video, disregard any grapichs you see, but you can observe, for example, how deep the characters feel, how is the world in which the game is set, is the story compelling, et cetera. If the footage is “actual game footage”, then also note how the visuals look, but be reminded that graphics and visuals are secondary to gameplay. Gameplay is king, visuals is queen. Other clues on how “good” the game is, can be drawn from the studios previously released games. A studio or company that has a history of releasing good games are more likely to keep releasing more good games. And vice versa. Evaluating publisher and game developers history can be done bye examining how the previously released games have performed. Look at the rankings on Steam, the reviews, viewer data from Twitch, et cetera. It is important that you get an idea of how good you think the products have been historically. Finally, I’d advice to check Reddit, specifically if there is a subreddit for the game or the previous games released.

This post is under construction, and is published unfinished. This is where I left off, and I expect to finish writing this post soon.

Hur Jag Screenar med Börsdata

Här kommer en liten checklista på ungeför hur jag screenar efter bolag som inte är bank och finans, eller fastighetsbolag. Jag använder screening som en håv som jag drar genom börslistorna, allt sam hamnar i håven är inte alltid attraktivt, men när jag letar nya case kan jag börja med att se vad som fastnar i håven. Bara för att ett bolag trillar igenom screenern betyder inte det att det är en bra investering, bara att det kan vara värt att titta djupare på det bolaget. Notera att jag använder Export-funktionen, och inte screenern i Börsdata, eftersom man kan exportera fler nyckeltal och jag vill ändå få listan till Excel.

Uppdatering: Jag gjorde två videor angående screening mad Börsdata, den första lite enklare med Screening-funktionen, och den andra enligt listan nedan. Videorna finns i den här spellistan.

  1. Exportera data från börsdata, jag använder följande nyckeltal:
    • Info sektor, största ägare röster, näst största röster, F-score poäng, balanslikviditet senaste, soliditet senaste, nettoskuld/EBITDA senaste, insider netto 12 månader, MA50/MA200, ROE snitt 1 år, ROE snitt 5 år, Rörelsemarginal snitt 1 år, Rörelsemarginal snitt 5 år, Vinstmarginal snitt 1 år, vinstmarginal snitt 5 år, OP marg snitt 1 år, OP marg snitt 5 år, Omsättningstillväxt årlig 5 år,S Omsättningstillväxt årlig 5 år, EBIT tillväxt årlig 1 år, EBIT tillväxt årlig 5 år, Vinsttillväxt årlig 1 år, Vinsttillväxt årlig 5 år, EK tillväxt årlig 1 år, EK tillväxt årlig 5 år, antal Aktier årlig 3 år, EV/S senaste, EV/EBIT senaste, P/B senaste.
  2. Möblera om nyckeltalen
  3. Lägg till egna nyckeltal
    1. Pris
      1. EVS/SalesG
      2. EV/S / (Sales 5 yr cagr * 100)
      3. EVEBIT/EBIT
      4. EV/EBIT / (EBIT 5 yr cagr * 100)
      5. EVE/EG
      6. EV/E / (vinsttillväxt 5 yr cagr * 100)
      7. EVE/EquityG
      8. EV/E / (Equity 5 yr cagr * 100)
      9. PB/EquityG
      10. P/B / (Equity 5 yr cagr * 100)
      11. ROE 1 yr / P/B
    2.  Delta
      •  ROEdiff
        • ROE 1 avg yr minus ROE 5 yr avg
      • ROEdiff%
        • ROEdiff / ROE 5 yr avg
      • MarignalDiff
        • 1 yr margins minus 5 yr margins
        • EBIT, Earnings, och OP
    3.  Övrigt
      • 2 största ägare sammanlagda röster
        • Största ägare röster + andra största röster
  1. Filtrera och ta bort Finans- och fastighet (dessa kräver egen screening)
  2. Ta bort andra industrier du är ointresserad av, tex de som ligger utanför din circle of competence
  3. Filtrera bort för högt skuldsatta bolag
    1. Soliditet < 30%
    2. Nettoskuld/EBITDA > 2.5
    3. Kolla balanslikviditet, ta bort de bolag som har för låg, givet branch
  4. Filtrera bort dålig lönsamhet beroende på bransch
    1. ROE 5 yr, 1 yr <10 %
    2. Låg vinstmarginal < 3 – 4%
    3. Låg OP marginal < 4%
  5. Filtrera bort för dyra bolag
    1. EVS / SG > 2
    2. EVEBIT / EBITG > 2.5
    3. EVE / EG > 2.5
    4. EVE / EquityG > 1.5
    5. PB / BookG > 1
    6. Kolla ROE / P/B
  6. Kolla bolag som ökat antalet aktier, ta bort de som ökat för mycket utan bra anledningar.
  7. Kolla bolag där insider nettosäljer aktier, varför gör dem det?
  8. Du borde ha kvar en lista på bolag som kan förtjäna djupare analys. Dags att läsa årsredovisningar, senaste kvartalsrapport, och att knappa i Excel.
  9. Ser du ett intressant nyckeltal, fråga dig själv: “varför är det så?”. Tex, låga värderingsmultiplar, hög ROE, ROE ökning, Marginalökning, god tillväxt, etc.
  10. Testa sortera efter de olika nyckeltalen, vilket bolag är bäst och sämst? Varför?
  11. Marknaden är ofta ganska bra, dvs varför prissätter marknaden det här bolaget så här? Är priset fel? Varför?

Hoppas att den här listan är till nytta för någon, för mig är den bra för att det spar tid, och att jag inte måste minnas vad jag ska göra varje gång jag ska köra en screening. Jag kan alltå lägga mer tid på att fundera på vilka case som är intressanta, och skulle kunna vara attraktiva.


NGS mot Dedicare

I det här inlägget tänkte jag ge en lite överblick och snabbt jämföra de två vårdbemmaningsbolagen NGS och Dedicare. Nedan presenterar jag en tabell med data från en Börsdata-export, där en ganska fin överblick ges. Jag tänker inte presentera bolagen vidare, utan hänvisar till de respektives hemsida.

Bolagsnamn NGS Dedicare
Info Bemanning Bemanning
Rapport Q3-2017 Q3-2017
F-Score 5 7
   Röster  S. Ägare 25,6% 68,4%
Senaste Balanslik. 0,9 2,2
Senaste Soliditet 56% 46%
Senaste N.skuld/Ebitda 0,7 -0,8
Senaste Kassa-% 3% 34%
Senaste Rör.kap-% -4,1% 52,2%
Senaste Immat. till.-% 63% 3%
Snitt 5 år ROE 21,5% 47,9%
Snitt 1 år Brutto-marg 57,3% 37,4%
Snitt 1 år EBIT-marg 7,1% 11,6%
Snitt 1 år Vinstmarg 5,5% 8,9%
Snitt 5 år Vinstmarg 5,7% 7,0%
Snitt 5 år OP-marginal 5,1% 5,4%
År. tillv. 5 år Omsätt. tillv. 27,0% 7,5%
År. tillv. 5 år EBIT Tillväxt 20,8% 22,3%
År. tillv. 5 år Vinsttillväxt 21,6% 25,0%
År. tillv. 5 år EK Tillväxt 25,1% 14,5%
År. tillv. 3 år Antal Aktier 2,0% 0,5%
Medelvärde MA(50)/MA(200) -7,8% -20,8%
Netto 12 m Insider -0,34 -1,19
Senaste EV/S 0,7 1,3
Senaste EV/EBIT 9,5 11,3
Senaste EV/E 12,3 14,4
Senaste P/B 2,1 10,7
Senaste EV/S/SalesG 0,02 0,17
Senaste EV/EBIT/EBITG 0,45 0,51
Senaste EV/E/EarningsG 0,57 0,58
Senaste EV/E/EquityG 0,49 1,00
Senaste 1 yr E margin / 5 yr avg E margin -0,2% 1,9%

Till att börja med är de båda bolagens senaste rapport den tredje kvartalsrapporten för 2017. Vidare får NGS 5 poäng enligt Pitroski F-Score, och Dedicare får 7. För den obekant med F-Score så är det en modell med kriterier, och om bolaget uppfyller kriteriet ges det ett poäng. Fler poäng är bättre, och maximalt kan ett bolag få 9 poäng. Det finns mycket info på internet om detta, och intressanta studier om hur bolag med olika många poäng avkastat för den som är intresserad.

Enligt Börsdata har den största ägaren i NGS nästan 26% av rösterna, och Dedicares största ägare har drygt 68%. För båda bolagen är det bra att det finns en huvudägare, och i Dedicares fall är det även en majoritetsägare. Detta har olika implikationer, men till exempel kan ägarna i Dedicare bestämma ganska fritt hur de vill göra, medans ägarna i NGS måste få med sig fler delägare i frågorna. Det finns både för och nackdelar med en stark huvudägare, men i båda fallen är det positivt att det finns en ägare med många röster. Däremot kan man fråga sig om det är ca 3 gånger bättre i Dedcares fall.

Nu kommer vi till de balansräkningsrelaterade nyckeltalen, och först ut är balanslikviditet. Detta är ett mått på kortsiktig solvens, och beräknas som omsättningstillgångar delat med kortfristiga skulder. Vad som är ett bra tal här beror på vilken bransch man kollar på, men en tumregel är att det ska vara över 2 för tillverkande bolag. NGS har 0.9 och Dedicare har 2.2. Här skulle jag säga att man bör läsa den senast rapporten och titta hur balansräkningen faktiskt ser ut, men vi kan notera att NGS har större kortfristiga skulder är tillgångar som snabbt kan omvandlas till pengar. Det betyder i hårda ordalag att NGS skulle kunna hamna i trångmål om de snabbt måste återbetala de korta skulderna. Båda bolagen har en bra soliditet enligt mig. NGS har 56 % och Dedicare har 46% soliditet. Det innebär att båda bolagen borde vara långsiktigt solventa. Nästa nyckeltal är Nettoskuld delat på EBITDA, och det kan tolkas som hur snabbt bolaget kan återbetala sin nettoskuld med sitt bruttoresultat. När är det riskabelt om talet är för högt, vilket tyder på en hög skuldbörda. NGS har 0.7, vilket är bra, eftersom de har lägre nettoskuld än ett års EBITDA. Dedicare har ett negativt tal, vilket betyder att de har en “negativ nettoskuld”, alltså nettotillgångar. Nästa två nyckeltal är inte så mycket att orda om, NGS har 3% av sina tillgångar i likvida medel, och Dedicare har 34%. NGS har negativt rörelsekapital (working capital), vilket är ett tecken på hög effektivitet, och dedicare har 52% i rörelsekapital. Detta kräver i båda fallen en djupare analys av bolagen balansräkningar, och eventuellt en genomläsning av den uttalade strategin. För att diskutera nyckeltalet så är det tecken på högre ekonomisk effektivitet att ha så lågt rörelsekapital som möjligt, gärna negativt. I praktiken kan ett bolag med negativt rörelsekapital finansieras på kunder som betalar i förskott, och att bolaget betalar sina leverantörer i efterskott. Det sista nyckeltalet relaterat till balansräkningen är hur stor andel av tillgångarna som utgörs av immateriella tillgångar. Här ser vi en stor och intressant skillnad, som även den kräver djupare analys av balansräkningen. NGS har nämligen 63% av sina tillgångar i immateriella tillgångar, jämfört med Dedicares 3%. I mina ögon ser 63% väldigt högt ut, och det är i linje med bolag som till exempel utvecklar mjukvara, eller som har väldigt mycket forskning, och således patent och liknande immateriella tillgångar. Här måste man gå in och titta vad det faktiskt står i NGS balansräkning. Eftersom NGS och Dedicare enligt mig inte är beroende av FoU, eller grundar sin verksamhet på immateriella tillgångar, lyfts det en röd flagg gällande NGS 63%. Detta måste alltså utforskas närmare.

Nästa sektion är bolagens lönsamhet, och först ut är avkastning på eget kapital, RoE. Dedicare har ett 5 års genomsnitt på nästan 28%, vilket är väldigt högt. NGS har nästan 22 %, vilket även det är väldigt högt. RoE skiljer mycket mellan branscher, men många investerare har 10 – 20 procent som miniminivå för att ett bolag ska bli övervägt som en investering. RoE kan påverkas dels av att öka intjäningen, eller att minska det egna kapitalet. Ser man en väldigt hög avkastning på det egna kapitalet, ska man dra öronen åt sig, och kolla hur bolagets skuldsättning ser ut. I både NGS och Dedicares fall är det inget fel på skuldsättningen. Båga bolagen har bra avkastning på det egna kapitalet, men Dedicare har mycket högre än NGS. Nästa nyckeltal, bruttomarginalen, vet jag faktiskt inte hur det är beräknat, eller snarare så vet jag inte vad som utgör kostnad för sålda varor. Bruttomarginal är ett viktigt nyckeltal inom handel, och beräknas som bruttovinst (omsättning minus kostnad sålda varor) delat på omsättning. I det här fallet vet jag inte vad börsdata använt för siffra för KSV, och lägger ingen riktig vikt vid bolagens bruttomarginal, då det inte är det viktigaste i bemanningsbranschen. NGS har högre bruttomarginal än Dedicare. Nästa nyckeltal är viktigare, EBIT-marginalen. EBIT står för earnings before interest and tax, och EBIT-marginalen beräknas som EBIT delat på omsättning. Skillnaden mellan EBIT och bruttovinst är alltså alla operativa kostnader, till exempel försäljningskostnader, av- och nedskrivningar, forskning och utveckling, och personalkostnader. I detta fall Har båda bolagen en O.K EBIT-marginal, NGS har drygt 7 % och Dedicare har drygt 11%. Sedan kommer vinstmarginalen, här har jag både 1 års snitt och 5 års snitt. NGS har nästan 6% i vinstmarginal, vilket är in line med deras 5 års snitt. Dedicare en högre marginal på nästan 9%, vilket är bättre än deras 5 års snitt som ligger på 7%. Det här tycker jag ligger i Dedicares fördel, även om NGS visar att de inte ligger i en fallande marginaltrend. Dedcare kan ha den fina kvalitén att de ökar sin vinstmarginal, vilket jag gillar. Den sista siffran i kategorin lönsamhet är operativt kassaflöde delat på omsättning. Eftersom man vill ju att bolagen i en framtid ska kunna överföra vinsten till ägarna, eller återinvestera den i verksamheten, måste vinsten också konverteras till faktiskt kassaflöde. I både NGS fall och Dedicare är den 5 år genomsnittliga operativa kassaflödesmarginalen på drygt 5%. Det är helt ok i min bok.

Nu har vi nått det roliga avsnittet som heter tillväxt. Här är nyckeltalen beräknade som årlig tillväxt, och Börsdata beskriver detta som “årlig tillväxtberäkning”. Här går jag uppifrån och ner i resultaträkningen, vi börjar alltså med omsättningstillväxt. NGS visar den imponerande omsättningstillväxten 27% årlig tillväxt över 5 år. Det bör innebära att NGS tagit marknadsandelar, eftersom jag antar att marknaden inte vuxit med 27% per år i fem år. Dedicare har mäktat med 7.5 % årlig tillväxt i omsättning, vilket jag tycker är okej, men inte lika imponerande som NGS omsättningstillväxt. Nästa nyckeltal leder till en intressant diskussion, nämligen EBIT-tillväxt. Här har Dedicare vuxit med drygt 22 % per år de senaste fem åren. Detta är imponerande, då de bara har vuxit omsättningen med drygt 7%. Dedicare måste alltså ha minskat sina kostnader, medans de ökat sin omsättning. NGS visar det normalare, alltså lägre tillväxt i EBIT än omsättningstillväxt. NGS har nästan 21 % i EBIT-tillväxt årligen de senaste fem åren. Mycket imponerande av båda bolag. Båda bolag har ökan vinsten mycket de senaste fem åren, NGS med nästan 22 % och Dedicare med 25 %. Väldigt imponerande av bägge bolagen. Det är också viktigt att bolagets vinster trillar ner till aktieägarna, antingen som utdelning, eller som ökat eget kapital. NGS egna kapital har ökat med 25 % årligen de senaste fem åren, och Dedicare har ökat sitt egna kapital med 14.5% per år de senaste fem åren. Detta är bra siffror från båda bolagen. Sist vill jag nämna att denna tillväxt kan spädas ut genom att bolagen trycker nya aktier, och således ger de befintliga ägarna en mindre bit av kakan. NGS har ökat antalet aktier med 2% de senaste tre åren, beräknat som årlig tillväxt, medans Dedicare har ökat antalet aktier med 0.5% årligen de senaste tre åren.

Båda bolagen verkar vara i en “tekniskt negativ trend”, om jag tolkar nyckeltalet ma50/ma200 korrekt. Båda bolagens glidande medelvärde de senaste 50 dagarna ligger under det glidande medelvärdet de senaste 200 dagarna, vilket indikerar att bolaget är i en teknisk nedåttrend. Jag är inte något fan av teknisk-analys, men twitterprofilen Mr. P är övertygad om att momentum, och trend är viktigt. Något jag inte argumenterar emot, och jag accepterar klyschan att trenden är din vän. Något som Erik Lidén är förtjust över är att se hur insiders agerar, varför han även har flera fonder som investerar efter hur insiders i bolaget agerar. Insiders de senaste 12 månader har nettosålt aktier i båda bolagen. -0.34 M kr för NGS, och -1.19 M kr för Dedicare. Detta får man sätta i relation till bolagens börsvärde, som jag inte har på rak arm, samt att man måste läsa och begrunda insiders anledning till försäljning.

Nu till den sista punkten, värdering. NGS har lägre multiplar än Dedicare i samtliga “vanliga” värderingsmått. EV/Sales är 0.7 för NGS och 1.3 för Dedicare, EV/EBIT är 9.5 respektive 11.3. EV/Earnings är 12.3 och 14.4. Märk väl att jag inte vet exakt hur börsdata beräknar EV, alltså Enterprise Value, så man måste även här läsa bolagens balansräkningar, och knappa på egen hand. Bolagens Price to Book skiljer också avsevärt. NGS handlas till 2.1 gånger bokfört värde på det egna kapitalet, och Dedicare handlas till 10.7 gånger. Anledningen att jag hastade förbi dessa multiplar är att jag tycker de är näst intill värdelösa om de inte sätts i relation till tillväxten. Så då gör vi det.

Låt mig presentera lite egna nyckeltal, EV/S/SalesG är EV/S delat på försäljningstillväxten gånger 100. Dvs 10 % försäljningstillväxt ger talet 10 i nämnaren. Du gissade rätt, EV/EBIT/EBITG är EV/EBIT genom EBIT-tilllväxten gånger 100, EV/E/EarningsG detsamma fast med vinsttillväxt, och EV/E/EquityG är EV/E delat på tillväxten i det egna kapitalet gånger 100. Tanken bakom dessa är att en multipel alltid måste sättas mot en tillväxt. P/E 10 är inte lika med P/E 10, om det första bolaget växer med 10% årligen, och det andra inte växer alls. Med det sagt, låt oss gå vidare.

NGS handlas till EV/S/SalesG på 0.02 och Dedicare handlas till 0.17 gånger samma multipel. Man måste alltså betala mer för Dedicares omsättningstillväxt än för NGS omsättningstillväxt. NGS EV/EBIT/EBITG är 0.45 och Dedicares är 0.51. även här är Dedicare dyrare, men jag skulle säga att båda bolagen är attraktivt värderade i EV/EBIT jämfört med den tillväxt i EBIT de båda uppvisat. Båda bolagen handlas till nästan samma EV/E/EarningsG, 0.57 för NGS och 0.58 för Dedicare. Som med den tidigare multipeln är detta attraktivt i båda fallen enligt mitt tycke. Nästa multipel skiljer en del, närmare 100%. NGS handlas till EV/E/EquityG på 0.49, och Dedicare till 1 gånger EV/E/EquityG. Det förtjänar en djupare analys, dels av NGS egna kapital, alltså vad står det för poster där, och titta på hur NGS historiskt prissatts på till exempel P/B.

Det allra sista nyckeltalet visar bara att NGS ligger ungefär i linje med deras historiska vinstmarginal, och att dedicare ligger lite över sin historiska vinstmarginal.

Det var det! Avslutningsvis vill jag säga att du alltid ska göra din egna analys, och inte ta köp eller säljbeslut baserat på sånt du läst på internet. Jag äger just nu Dedicareaktier. Jag tycker båda bolagen ser intressanta ut, de har en intressant medvind, men även politiska risker. Alla siffror kommer från en export från Bö, förutom vissa nyckeltal jag beräknat baserat på siffror från just den exporten.

Hoppas du tyckte den här jämförelsen var intressant, vilket bolag föredrar du?

Tankar om Börsdata

Jag har använt börsdata flitigt under ca ett år, och tänkte summera mina tankar och funderingar kring verktyget. Jag är premium-kund, och använder mig mest av exportfunktionen, samt de fundamentala nyckeltalen.

Vad är Börsdata

Bö är en tjänst som enligt dem själva “strävar efter att presentera finansiell information för investerare på ett nytt och innovativt sätt. Vi ger en unik överblick över aktiemarknaden med upp till 10 års historik över enskilda börsbolag, sektorer och branscher. Vår ambition är att vara den ledande informationskällan inom fundamental analys och nyckeltal”.

Kort sammanfattat kan man säga att de presenterar data gällande bolag. De har tre prisnivåer, gratis, premium, och pro. Som gratisanvändare kan man bara se ett mycket litet utbud av nyckeltal, och bara använda en screener med förutbestämda nyckeltal. Som premium får man ta del av samtliga nyckeltal, alla nyckeltal i screenern, strategi-funktionerna, och använda export-funktionen. Som pro får man utöver det tillgång till estimat från SME. Du kan läsa mer på Börsdatas “Om Oss”-sida.


Den största fördelen med Börsdata är att det går väldigt snabbt att för en överblick över ett bolag, och få en känsla om det är något att gräva djupare i. Man får direkt en bild över hur försäljning och resultat har utvecklats, bolagets skuldsättning, och hur bolaget är värderat.

Den andra fördelen är att det finns väldigt mycket data, som man dels kan screena i Börsdatas egna screener, eller exportera till Excel. Den sistnämnda, alltså att exportera till Excel, är den funktion jag tycker är bäst.


Den största nackdelen är att man inte ser hela redovisningen som den är redovisad av bolaget. Det går inte att se hur kostnaderna är fördelade, vad som utgör försäljningen, eller andra viktiga datapunkter. Mest väsentligt är att man inte kan se om bolaget aktiverar eller kostnadsför utvecklingskostnader, och att CapEx beräknas fel. Detta gör att jag nästan aldrig använder annat än exportfunktionen, och nyckeltalsfunktionerna.

Hur använder jag Börsdata

Det jag oftast gör är att jag kör en screener med ett antal sparade nyckeltal, exporterar det till excel för att kunna beräkna EVEBIT/EBIT-tillväxt och EVE/Vinsttillväxt. På senare tid har jag dock hittat Börsdatas export-funktion, som har stöd för 30 nyckeltal. Den långa listan på alla börsbolag i Norden och några i USA, exporterar jag till Excel, där jag beräknar några egna nyckeltal, och börjar plocka bort bolag jag ej är intresserad av på basis av till exempel lönsamhet. Det blir ungefär som en jättescreener, som du i framtiden kan läsa mer om här: Hur jag screenar medBörsdata. Den listan som blir kvar är den listan jag går till först när jag letar nya bolag att investera i. De eventuella kandidaterna analyserar jag enligt min strategi i Excel.

Börsdata är också jättehändigt när det gäller att svara på frågan “Vad tycker du om Bolag X”. Istället för att gå genom min ganska tidskrävande Excel-analys, kan jag snabbt kolla börsdata och därefter säga om det är något jag skulle tycka rättfärdigar djupare analys eller en “ten foot pole”. En spoiler alert är att de flesta rör jag inte ens med en ten foot pole.

Sammanfattningsvis kan jag säga att Börsdata är en tjänst som underlättar fantastiskt mycket, men man måste fortfarande göra det tunga arbetet själv. Främsta feature är att exportera alla bolag på Nordens börser med 30 nyckeltal, och att på 5 min kunna såga kompisarnas nya case. Börsdata har också en funktion för teknisk analys, och även flera sådana nyckeltal, inget av vilka jag använder så jag kan ej uttala mig om dessa. För mig är det värt pengarna att vara premium-kund, särskilt eftersom jag är medlem i Unga Aktiesparare och får rabatt.

Det var mina åsikter om Börsdata, använder du Börsdata?



Here are some podcasts that I currently listen to, or have listened to in the past.


  • Focused Compounding
  • We Study Billionaires – The Investors Podcast
  • Motley Fool: Money, Industry Focus, Rule Breaker Investing, and Market Foolery
  • The Economist: Money Talks
  • Planet Micro Cap Podcast
  • Capital Allocators
  • Invest Like The Best
  • Exchanges at Goldman Sachs
  • Value Investing Podcast
  • Superinvestors and the Art of Worldy Wisdom
  • Rangley Capital Podcast
  • Macro Voices


  • Stanford eCorner
  • a16z Podcast
  • Cortex


  • Fill or Kill
  • Market Makers
  • Kreditvärden
  • Finanspodden
  • Kapitalet
  • Förnuft och Känsla
  • Nordea Markets Insights SE
  • Börspodden
  • Sparpodden (Günther och Jan)
  • Ekonomiekot Extra
  • Game of Stocks
  • Penserpodden

Övrigt på Svenska

  • Monkey Mindset
  • Styrkelabbet
  • 25 Minuter

Are Preferred Shares Useless?

Preferred shares are a relatively popular asset class, especially for Swedish, so called, dividend investors. This is due to the fact that most preferred shares pay a quarterly dividend unlike common stock, which usually pay an annual dividend. But how good are preferred shares as an asset class?

What are preferred shares?

First of all, all preferred shares are not created equal, and one must read all details for each company’s preferred share series in the prospectus for each series of preferred shares. However, they can be described in broad strokes.

Preferred shares are a part of the firms equity, with a preferred dividend. preferred shares usually have a nominal value for which the firm can repurchase the shares, usually at, or after, a specific date. Some preferred shares have a changing dividend or repurchase price depending on certain dates. For example the repurchase price may drop after some years, or the dividend may increase after such and such date. (Such details are the reason why each preferred share is its own, and why reading the documents are important before purchasing preferred shares)

Generally, preferred shares have the following traits:

  1. Predetermined repurchase price
  2. A date, after which they can be repurchased
  3. A fixed dividend, often fixed as a dollar amount
  4. They appear in the equity part of the balance sheet

Even though the name draws similarities to common shares, and the first point in the list above, preferred shares have more in common with bonds than common shares. This may sound strange, but let’s take a look at bonds.

What are Bonds?

Bonds are loans from the holder of the bond, to the company emitting the bond. For the holder of the bond, it is an asset. For the company, the bond is a part of the debt.

An interest paying bond has the following traits:

  1. An amount, called face value
  2. A date at which it will be repaid, the maturity date
  3. A coupon, an interest rate, stated as a percentage of the face value
  4. Appears in the debt part of the balance sheet

Bonds vs Preferred shares

Comparing preferred shares and bonds we see lots of similarities and one major difference.

  • Both have a predetermined value (Repurchase Price, Face Value)
  • Both have a date where that value can be exchanged for the paper (Repurchase Date, Maturity Date)
  • Both have a predetermined yield (Dividend, Coupon)
  • They appear in different parts of the balance sheet (Equity, Debt)

The similarities sum up to a fixed upside, or return. The difference lies in the downside, or risk.

How does that add up?

Given that an investor holds the preferred share until it is repurchased, the return is defined by the dividend plus the difference between the purchase price and the price at which the company repurchases the shares.

If an investor hold a bond until maturity, the return is the same. The interest rate, plus the difference between the purchase price and the face value.

However, the downside in bonds differ from the downside in preferred shares. This is due to the difference in debt versus equity.

The downside in both cases is 100%, in other words the preferred share or bond is worthless. However, should a company enter into bankruptcy, the company has to cover as much of its most senior debt, before any junior debt is paid out. If there are any funds left after the senior and junior debt has been repaid, the equity gets covered. Usually in a bankruptcy, there is not enough funds to cover all the debt, which means the owners (the holders of the company’s equity) gets nothing.

This leads to bonds having a lower risk, because they are debt in the balance sheet. Preferred shares carry the same risk as common stock, which is concealed with “preference”. The “preferred” part in preferred shares means that if a company can’t pay the dividend to its preferred shares, it can’t pay a regular dividend until the preferred shares dividend has been paid.


Bonds come with a capped upside, given that they are held until maturity. This comes with an associated level of risk. Higher risk leads to a larger coupon as a percentage of the face value.

Preferred shares come with the same capped upside, but have no protection if the company goes into bankruptcy. Holders of preferred shares take a risk which is very close to the risk in the common equity for the same company, but they don’t have the same potential upside.

Preferred shares come with the worst of both worlds, the capped upside of an obligation, and the 100% downside of common stock.

Are preferred shares a bad choice?

The simple answer is often yes, except for special cases often unattainable for retail investors.

Preferred shares can be very useful, if the problem of a capped upside is fixed. This can easily be remedied by adding another word to the name of the security: “convertible”.

If a preferred share is a “convertible preferred share”, which can be converted into a predetermined number of common shares, at some point in the future, the upside is no longer limited to the dividend. If the venture is very successful, the common stock gets a boost in value, but the preferred shares still get only the predetermined dividend. If the shares are convertible, the increased value of the common stock is also baked into the value of the convertible part of the convertible preferred shares.

Convertible preferred shares have the following advantages for the investor and the company emitting them:

  • Unlimited upside
  • Downside smaller than that of the common stock
  • Increases the equity part of the balance sheet (lowers the debt-to-equity ratio)

The third point is something that makes convertible preferred shares better for the company than convertible bonds, which increases the debt burden on the company. Unfortunately there are no convertible preferred shares available for smaller investors as far as I know. These are not uncommonly used in venture capital deals and similar types of investments.

In Summary

Preferred shares have an upside similar to bonds, and downside similar to common stocks. In other words, preferred shares are the worst of both worlds, because of the associated risk/reward. Convertible preferred shares are much better, but not available to smaller investors.

I hope you enjoyed my thoughts on preferred shares. Remember to do your own research before making any investment, which includes understanding the security you invest in.

Ambia Trading Group

Fläderblom (@Jiikyellerjofa, Fläderblom på Shareville) har än en gång skakat fram ett intressant case! Denna gång via ett gästinlägg av Simon Adolfsson (@8thwound, Medelvägen på Shareville). Caset i fråga är Ambia Trading Group, där tesen är att det finns enorma räntekostnader att skära i, och att det skulle vara det Peter Gyllenhammar skulle ha i åtanke.

Ambia är verksamma inom handel och logistik. Handeln sker både som inom detaljhandel via Intropris, och partihandel via Isolda. Abmia äger också Selector Logistik.

De största ägarna verkar vara VD, PGAB (Peter Gyllenhammar), och ett investmentbolag som heter Kvalitena AB. Det är givetvis bra att se VD ha ett stort innehav, att PGAB är näst största ägare är också bra för att få igenom de förslag och strukturella skiften han vill göra. Dessa siffror är däremot inte helt nya, de är en blandning av det på hemsidan som uppdaterades 2016-09-30, och ett pressmeddelande där PGAB flaggar upp till 12%. Jag antar att ägarförhållandena ändrats sedan PGAB ökade från 9.9% till 12% via köp över AktieTorget. Källa: största ägarePGAB ökar innehav.

Till att börja med vill jag säga att det här inte verkar vara något kvalitetsbolag, då man fått anmärkningar av revisor från 2012 till 2015, plus en allvarlig erinran från AktieTorget på grund av bristande informationsgivning i samband med vissa emmissioner.

”Disciplinkommittén har beslutat att tilldela bolaget en allvarlig erinran på grund av brister i informationsgivningen, främst i anslutning till nyemissioner till GEM och Magnus Samuelsson, samt i anslutning till en riktad nyemission under första halvan av 2016.” Källa, Ambias kommentar.

Revisorerna har uttalat sig om att bolaget varit sena med rapportering eller betalning av skatter och avgifter, vilket har lett till straffräntor. Anledningen att man inte fick denna anmärkning 2011 är för att revisorn tillsattes efter verksamhetsårets slut, och denne då inte kunnat göra något uttalande.  För mig är det lite intressant att man inte klarar av att betala saker i tid, särskilt när det gäller skatter och dylikt, och att man inte kunnat få ett revisorsuttalande för 2011 är inget som klingar bra i mina öron. Ambias rapporter

Redan här är det två saker som talar emot en investering från min sida, dels en business som jag inte tycker verkar intressant, och dels att man missköter rapportering och får negativa uttalanden varje år av revisorn. Om vi tittar på siffrorna ser vi ganska snabbt det Simon pratar om när det gäller förbättringspotential.

Under 2016 omsatte man 860 miljoner kr, men endast 8,5% i bruttomarginal och 0,4% operativ marginal. Man lyckas alltså bara få 3.6 mkr i operativ vinst på 860 m kr omsättning. Hela denna operativa vinst äts sedan upp av ett finansnetto på -8.6 m kr. 2015 såg liknande ut, med 509 m kr omsättning, 11% bruttomarginal och 1,1% operativ marginal. Det vill säga 5,4 m kr operativ vinst, men denna äts upp av ett finansnetto på -6,7 m kr.

Däremot har man haft rejäl tillväxt i omsättning, 69% från 2015 till 2016 och 156% från 2014 till 2015. I genomsnitt har de vuxit 66% per år sedan 2011, och CAGR är nästan 50%. Tillgångarna har vuxit med 48% CAGR, 250% 2014 till 2015, och minskade med 2% från 2015 till 2016. Det egna kapitalet har vuxit med 45% CAGR, minskade med 3% från 2014 till 2015, och ökade med 57% från 2015 till 2016.

Tyvärr är det bara tillväxten som imponerar, bolaget har enlig mig en oerhört svag finansiell ställning. Debt to Equity är enorma 10, det vill säga att de totala skulderna är 10 gånger större än det egna kapitalet. Man har en räntetäckningsgrad som är 0,4, vilket innebär att man inte kan betala räntekostnaderna med den operativa inkomsten. Räntetäckningsgraden har ständigt försämrats sedan 2011, då den var 2,2. 2015 var räntetäckningen 0,8 och genomsnittet har varit 1,3 gånger. Bolaget kan inte heller betala sina kortfristiga skulder med de kortfristiga tillgångarna exkluderat varulager. Ambia hade för 2016 en Quick Ratio på 0,7 vilket var samma 2015. Intressant nog är att bolagets quick ratio har förbättrats sedan 2011, då den var 0,05. Genomsnittet sedan 2011 är 0,4. Man vill att bolaget ska ha en quick ratio som är större än 1 och gärna med en del svängrum. Bolaget har extremt stora skulder sett till bolagets operativa vinst. Den operativa vinsten räcker endast de totala skulderna 0,02 gånger. Det är inte ett problem i sig, givet at bolaget kan betala de räntor som kommer som följd av skulderna. Något som Ambia inte klarar av.

För att sammanfatta, Ambia har dålig lönsamhet och dålig finansiell stabilitet. Jag tycker inte deras business är intressant, och de har flera gånger haft brister i sin redovisning. Jag tycker alltså att bolaget är långt ifrån ett fint kvalitetsbolag. Som ni ser är det flera nyckeltal som ger en siffra som inte har något analytiskt värde, och de har inga rapporter över kassaflöden före 2014.

Om vi tittar på prislappen ser det ganska billigt ut. Bolaget handlas till en blygsam EV/S multipel på 0,2, men EV/EBIT är 51,2. P/B är 2,3, och P/S är 0,05. Detta är beräknat med ett pris per aktie på 15 kr.

Däremot är det väldigt svårt att veta vad som är någon sorts rimlig multipel, då bolaget är av lite sämre kvalité. Däremot så har dem otroligt stor omsättning sett till deras storlek, så om man som följd av omstrukturering kan lyfta marginalerna bör Ambia kunna uppvärderas betydligt. Om man i det förstasteget kan kapa räntekostnaderna så att det finns en vinst att räkna på, och sedan kan öka bruttomarginalen och den operativa marginalen, så att man blir kassaflödespositiva, borde bolaget kunna handlas till P/S 0,5 eller P/E 10. Detta är nog ganska långt bort, och tyvärr har man inte någon kvalitetsbusiness i ryggen som bidrar med en sorts säkerhetsmarginal. Däremot menar Simon Adolfsson som jag nämnde tidigare att bolaget säkert har en del dolda tillgångar som uppstått till följd av förvärv med tillgångar i utlandet. Om det är så, borde bolaget få en tillfällig boost i tillgångar, och en uppskrivning som ger en boost i resultaträkningen. Detta gör däremot ingenting för att öka marginalerna eller kassaflödet.

För att sammanfatta, så jag håller med Simon om att nedsidan borde kunna vara begränsad, och uppsidan är väldigt stor givet att Peter Gyllenhammar får igenom bra förändringar, men bolaget är av för låg kvalité för att jag ska känna mig bekväm med det i min portfölj. Ambia är alltås ett väldigt intressant turn-around/aktivist case, men det är inte i linje med min investeringsstrategi. Om bolaget hade varit av lite högre kvalité, till exempel haft bättre soliditets- och likviditetsmått, och positiva operationella kassaflöden så hade det kunnat platsa i min portfölj.

Jag tackar Fläderblom och Medelvägen för det intressanta caset, och hoppas att ni lyckas bra med era investeringar! Om ni inte redan gör det så rekommenderar jag er att följa både Fläderblom och Simon på Twitter och Shareville! (@Jiikyellerjofa och @8thwound på Twitter, och, Fläderblom och Medelvägen på Shareville)

Jag äger i skrivande stund en liten bevakningspost, denna kommer jag försöka sälja under veckan.

Kom ihåg att alltid göra din egen analys och att inte ta det jag skriver som direkta tips eller råd. Det är bara mina egna åsikter.

Förbättra din analysmodell med VOS Indicator

Venture Capital-firmor är väldigt rutinerade investerare, som dagligen blir uppsökta av entreprenörer på jakt efter kapital. För att klara av det trycket, har de utvecklat sofistikerade modeller för att snabbt kunna sålla agnarna från vetet. Ett sådant verktyg kallas Venture Capital Four Factors, eller Venture Oportunity Screening Indicator (VOS indicator).

VOS indicator är ett verktyg för att utvärdera hur intressant ett bolag i ett tidigt skede kan tänkas vara. VOS går ut på att man skapar en matris där faktorkategorierna ställs mot dess attraktivitet. Antingen kan man använda ett mått på attraktivitet, men bäst är att ta fram minst två scenarion.

Nedan finns ett exempel på hur en VOS screening kan se ut. Exemplet kommer från ”Entrepreneurial Finance”, sixth edition, av Leach och Melicher.

I tabellen ser man de fyra kategorierna/faktorerna, och fyra underfaktorer. Exemplet använder ett bra, mellan, och dåligt scenario. Notera blandningen av hårda och mjuka variabler, samt ett tydligt fokus på när man kan göra en exit. Detta är bara ett exempel, vad som är bra eller dåligt måste man avgöra i varje enskilt fall, antingen genom att titta på peers, eller på liknande branscher.

För att sammanfatta hela tabellen skulle jag säga att man letar efter ett bolag som leds av en kompetent ledning, som har entreprenöriella drivkrafter blandat med ägarandel. Bolaget ska vara lönsamt och verka i en intressant bransch, plus att det ska finnas en potentiell exit inom en fördefinierad tidsram. Jag tycker VOS är ett bra och tydligt verktyg för att överskådligt screena hur intressant ett bolag är.

Jag hoppas du finner något värde i den här modellen, jag tycker det kan vara ett intressant verktyg, och kommer försöka arbeta in något liknande i min nya analysmodell!

Ha det fint!



Besqab är i huvudsak en projektutvecklare av bostäder i Stockholm och Uppsala. Besqab är verksamt inom tre affärsområden, Projektutveckling, Construction management, och fastighetsutveckling. Deras huvudområde är projektutveckling av bostäder, men inom CM jobbar de med projektledning åt andra aktörer. Inom fastighetsutveckling jobbar de mest med egna fastigheter, främst vård och omsorgsbostäder, men också åt andra fastighetsägare i tidiga skeden.

2016 svarade Stockholm för 1597 mkr omsättning, och 295 mkr nettovinst, Uppsala stod för 74.6 mkr omsättning och 13.8 mkr nettovinst. Fastighetsutveckling tillförde 12 mkr omsättning och 64.4 mkr på sista raden. Stockholm står alltså för lejonparten av projektutvecklingen, och fastighetsutvecklingen tillförde en inte helt obetydlig summa i på rörelseresultatet.

Besqab ägs till störst del av Fam Nordström (34%), som även är ordförande. I ägarlistan hittar vi också Gustaf Douglas (6%) och AP4 (6.4%). De 12 största ägarna äger tillsammans knappt 77% av bolaget.

Besqab omsatte 1.2 Mdr kr helåret 2016, och noterar 261.5 miljoner kr i vinst. Bolaget är således relativt litet, med ett Enterprise Value på 3.38 miljarder kr, räknat på 2016 år balansräkning och dagens aktiekurs 189 kr.


Bolaget har haft en tillsynes fin utveckling. Från 2011 till 2016 har de vuxit omsättningen med 12% cagr. Bolagets produktion och driftkostnader har vuxit med samma takt, och bruttoresultatet har haft 14% cagr. Samma period har rörelseresultatet vuxit med 21% cagr, och nettoresultatet med 25% cagr. Man har emitterat lite aktier, och utnyttjat en del optioner, så antalet aktier efter full utspädning har sedan 2011 vuxit med 6% cagr. Däremot så tappade man drygt 14% i försäljning från 2015 till 2016, produktions och driftkostnaderna minskade med drygt 15%, och trots att bruttoresultatet sjönk med nästan 12%, ökade rörelseresultatet med knappt 1%. Sista raden var oförändrad 2015 till 2016.

Bolagets ebit per aktie och fritt kassaflöde per aktie har ökat med 14%cagr sedan 2011, och bolaget vinst per aktie har ökat med 18% cagr under samma period. från 2015 till 2016 tappade bolaget nästan 25% i fritt kassaflöde per aktie, medans ebit per aktie ökade med 1%. Vinst per aktie kan anses vara oförändrad från 2015 till 2016.

Besqab hade 22% vinstmarginal, och fritt kassaflöde var 15% av omsättningen. Vinstmarginalen har fördubblats från 2011 års nivå 11%. Fritt kassaflöde/sales var 9% år 2011, och högsta nivå var 2015, då det var 17%. Tillgångarna har ökat med 13% cagr sedan 2011, och under samma period har det egna kapitalet ökat med hela 30% cagr. Skulderna har bara ökat med 3% cagr under samma period. Det innebär att bolaget har reducerat sin finansiella risk, och det syns i D/E, oms har sjunkit från 2.7 år 2011 till blygsamma 0.7 år 2016. Det syns också i finansnettot, som var kostnader på 12.7 m kr 2011. år 2016 var det drygt en tiondel av det, utgifter på 1.7 m kr.

Bolagets FCF/EK är 16%, och E/EK är 24% för 2016.


Besqab handlas idag till EV/EBIT 12 för 2016 års ebit och dagens aktiekurs 189 kr. EV/FCF med samma data är 19. P/E 11 och P/FCF 17 för 2016 års siffror. Om bolaget fortsätter som man gjort, landar EV/EBIT 17E på 10, EV/FCF 17E blir 15. P/E 17E 11 och P/FCF 17E sjunker till 14.

Det ger (EV/EBIT)/(EBIT per aktie cagr) = 0.9 och (EV/FCF)/(FCF per aktie cagr) = 1.4. Tar man därtill D/E 0.7 och ser till att de generarar 16% fcf/ek tycker jag Besqab ser ut att ha accepterbar risk/reward. Trots en del frågetecken inom bygg-/bostadssektorn tycker jag om Besqabs fokus på Stockholm. Ägarboken ser fördelaktig ut, och bolaget har en tillsynes sund balansräkning. Jag tycker bolaget ser attraktivt värderat ut, och jag tar in en första post under dagen.

Vad tycker du om Besqab och byggsektorn?